Kostar det något att låna böcker på biblioteket?

Att låna böcker på biblioteket är i normalfallet gratis. Detta under förutsättning att låntagaren håller sig inom den stipulerade lånetiden och lämnar tillbaka boken, annars beläggs detta med straffavgift.

Avgifter för lån kan förekomma då en bok måste lånas in från annat distrikt och dessutom kan viss mikrofilm ha en kostnad. Visa filmer på skiva brukar också ha en avgift och dessutom extra kort lånetid. Annars är det endast så kallade förseningsavgifter som kan belasta en låntagare, förr användes gärna ordet ”straffavgifter” i avskräckande syfte.

Ersättning

Andra kostnader kan drabba en person som är oaktsam och skadar objektet eller helt enkelt slarvar bort det. Vanligtvis finns schabloner för olika media för att avgöra ersättningens storlek men i en del fall kan återanskaffningspriset vara det som gäller. Det kan således bli dyrt att vara slarvig eller klumpig. Läser man en lånebok vid frukostbordet och spiller kaffe på densamma kan det bli en dyr frukost. Eftersom det är gratis att låna böcker på bibliotek blir det tillgängligt för alla människor att låna.

Vilka avdelningar brukar finnas på biblioteket?

Hur strukturen inne i ett stadsbibliotek ser ut beror på byggnadens utformning. I en del städer huserar man i gamla eller äldre byggnader och då måste ledningen hålla sig till de lösningar som erbjuds. I andra fall är det mer nybyggda hus som har designats just för ändamålet. Det kan ge gott om plats men det går det även att ha i äldre byggnader, givetvis.

Med ett stadsbibliotek, Norrköpings som exempel, kan se ut som följer: en avdelning för tidningsläsning med fontän, fåtöljer, soffor och bord där dagstidningar från hela landet samt en del av världens hörn finns tillgängligt. Dessutom har de mer populära magasinen och intressanta broschyrer plats där. I övrigt på nedre botten har man de avdelningar av böcker som är mest populära som skönlitteratur och en del facktidskrift. Dessutom finns några sidorum där utställningar håller hus och där föreläsningar hålls. Barnens lekrum får också plats liksom expedition och kassa.

Lånedatorer

På övervåningen finns en avdelning med lånedatorer som är anslutna till internet. Här finns även större bord för studier och därför är det mesta av facklitteratur och referensbibliotek placerat här. På både under- och övervåning finns dessutom datorer med databaser över böcker, filmer med mera. Dessa har nu för tiden ersatt de gamla kortlådorna. På övervåningen finns även apparater för läsning av mikrofilm, gamla tidningar och annat äldrematerial som finns på sådana.

Hur brukar lånereglerna se ut på biblioteket?

Naturligtvis finns det regler för hur lån av böcker eller annan media ska gå till. Biblioteken runt om landet har ungefär samma bestämmelser men små avvikelser kan förekomma. En grundläggande regel är att ingen har rätt att låta någon annan använda sitt eget registrerade lånekort och att man alltid är ansvarig för det som lånas.

Att böcker eller skivor sköts på ett tillfredsställande sätt så att skador inte uppkommer är en viktig aspekt, och uppkommer skador kan man bli ersättningsskyldig. Om kortet tappas måste man omedelbart anmäla detta. Givetvis bör alla låntagare känna till lånetidens längd och särskilda regler som kan gälla för vissa böcker eller skivor.

Lånetid

Normalt går det att låna en bok i fyra veckor och dessutom därefter göra ett omlån på lika lång tid. Dock brukar reserverade böcker, filmer eller ljudböcker ha halv lånetid och inte vara möjliga att låna om. Även en del andra medier har kortad lånetid men i alla fallen gäller att personalen noga upplyser om detta och dessutom får man ett lånekvitto som numer ersatt den gamla lånelistan som satt längst bak i boken. Dessutom har en del filmer och spel samt tidskrifter en begränsning i att högsta antalet per lånetid är två stycken.

Vilken svensk författare är populärast just nu på bibliotek?

Inom deckargenren har Sverige haft en enorm utveckling med nya författare som blivit mycket populära. En av dessa är Mari Jungstedt som med sina kriminalromaner, vilka utspelar sig främst på Gotland, för närvarande är en av de mest populära författarna om man ser till bibliotekens statistik.

Just nu ligger två av hennes senaste böcker om kriminalkommissarie Anders Knutas och journalisten Johan Berg på topplistan över mest lånade böcker. Dessa har titlarna ”Du går inte ensam” och ”Den man älskar”. Att utse en författare som landets populäraste är en nära omöjlig uppgift eftersom det finns flera genre och inriktningar. Men en fingervisning kan vara att just kriminalromaner är mycket lästa just nu och att välja en författare inom den avdelningen är inte lätt då det finns flera mycket goda författare.

Filmatiserade böcker

Mari Jungstedt debuterade när hon passerat fyrtioårsstrecket efter en karriär som journalist i radio och tv. Efter ett dussin romaner med många mord på ön Gotland släppte hon nyligen en bok som utspelar sig på Gran Canaria. Fyra av Gotlandshistorierna har filmatiserats och hennes böcker har översatts på inte mindre än femton språk.

Vad behöver jag för att kunna få låna böcker på ett svenskt bibliotek?

Att skaffa sig tillgång till bibliotekstjänster i Sverige kräver inte mer än ett personnummer som grund. Har man ett sådant går det att registrera sig och därefter utföra alla de tjänster som erbjuds, och de är många. Däremot kanske man behöver en viss kunskap om hur de böcker som söks ska kunna hittas.

All information om hur det går till finns men för den oinvigde kan det te sig lite svårt med klassificeringssystem och andra okända begrepp. Svenska bibliotek använder ett system som heter SAB. I denna indelas böckerna efter vad de handlar om. Upplägget följer svenska alfabetet där varje bokstav anger en avgränsad grupp. Exempelvis bokstaven I för böcker inom konst, musik, teater, film och fotografi. Men allt detta och hur man söker efter en speciell titel eller en särskild författare går det att få hjälp med. Det är sådant som bibliotekarier har utbildning för och är till för.

Bli medlem

Man behöver inte vara låntagare för att läsa böcker eller tidningar på själva biblioteket. Dessutom är vissa böcker märkta med ”referenslitteratur”, dessa kan man endast läsa på plats, inte låna med hem. Processen för att bli medlem i biblioteket är i de flesta fall enkel, bara att legitimera sig så utfärdar en ansvarig personal ett bibliotekskort.

Vad kan man göra på ett bibliotek?

Nu för tiden är biblioteken inte enbart ett ställe med hyllor för böcker. För många är det en plats för egna aktiviteter eller i grupp. Utbudet på de större stadsbiblioteken brukar innefatta en stor variabel av arrangemang. Men vill man bara vara för sig själv går det att sitta med en tidning eller ett magasin, eller att läsa gamla tidningar som fotograferats in på rulle.

Det går på många ställen att låna en dator med internetuppkoppling och även utföra skanning eller utskrift av dokument. Det finns ytterligare flera tillgångar att utnyttja och något som tillkommit på senare år är lån av filmer, spel och ljudböcker. Dessutom kan många lån göras online, både strömmande ljudböcker men även e-böcker. Det går även att göra reservationer och många andra ärenden via en dator, surfplatta eller smartphone och internet.

Tillgängligt för alla

För barn och unga har biblioteken flera olika aktiviteter, lekar och underhållning. Det senare även för äldre såsom diktuppläsning, författarträffar eller andra föreläsningar. Utställningar brukar de flesta bibliotek ha igång, både en sådan eller ibland flera. Att biblioteken är ett ställe för alla inriktningar råder det ingen tvekan om och de större är tillgängliga långa tider dagligen. Ett exempel är Norrköping där stadsbiblioteket har öppet alla dagar i veckan med totalt sextioåtta timmar.

Hur länge måste jag studera för att bli bibliotekarie?

En bibliotekarie är en synnerligen välutbildad person. Den som sätter sig in i biblioteksväsendet med klassificeringssystem och informationsstruktur kommer att förstå att en sådan utbildning lär ut väldigt mycket kunskap. För att utbilda sig till bibliotekarie måste man läsa biblioteks- och informationsvetenskap.

Det kan man göra på Bibliotekshögskolan på någon av följande institutioner: i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet. Upplägget och längden av studierna skiljer sig något från de olika orterna. Som exempelvis den första och sista nämnda erbjuder man en kandidatutbildning som varar i tre år och ger sammanlagt 180 högskolepoäng. En del av tiden är fastslagen medan man i andra delar kan välja inriktning. Förutom denna kurs som ger kandidatexamen kan man i Borås även studera flera olika masterprogram inom denna genre.

Masterutbildning

På Uppsala och Lunds universitet kan man studera masterutbildningar i ABM, som står för arkiv, bibliotek och museum. Dessa inriktar sig mot biblioteks- och informationsvetenskap. Där studerar eleverna två år och får då 120 högskolepoäng. En sådan kurs kan i Uppsala också studerar på distans. Behörighet med kandidatexamen är ett grundkrav.

När anlades landets första bibliotek?

Förr i tiden ansågs lägre stående folk att inte ha förståndsgåvor som den högre, det vill säga adeln. Eftersom de var den senare som menade detta kunde det bli svårt att övertyga om motsatsen. Att kunna läsa och skriva var helt inte något som dessa bönder, fiskare och annat ”löst” folk behövde.

Av den anledningen var det långt in på 1800-talet som motståndet till anläggande av folkbibliotek fanns kvar. I en förordning av 1842 slutligen, föreskrevs skyldighet för prästerskapet att uppmuntra till inrättande av bibliotek i socknarna ”för underhållande av de i skolan förvärvade kunskaper och synnerligen för befrämjandet av en sann kristelig bildning”.

Folkbiblioteket

Inte många år senare fanns över tusen bibliotek i landet. Dock hade det redan år 1800, som kan beläggas i bevarad skrift, ett bibliotek av det som senare kallades folkbibliotek, anordnats i Småland, närmare bestämt i Lekeryds socken. Det dröjde dock fram till 1929 innan bestämmelse om startande av större bibliotek infördes. Året efter inrättades centralbibliotek, det som idag kallas Stadsbibliotek, i Malmö och Karlstad samt året därefter Eskilstuna och Luleå. Dock hade redan 1926, Linköping ett sådant som kunde liknas vid stadsbibliotek med dess stifts- och landsbibliotek.

Vilket är Sveriges största bibliotek?

Den oinvigde kan tro att Humlegården är något annat än en park. Denna lummiga oas är den största parken i Stockholms city. Där ligger Kungliga biblioteket, i folkmun endast KB, som är Sveriges nationalbibliotek.

Biblioteket enligt lag tar in och arkiverar allt tryckt material som ges ut i Sverige. Detta har denna institution sysslat med sedan 1661 vilket innebär att det idag inrymmer cirka 18 miljoner objekt. Därmed kan Kungliga biblioteket utnämnas till Sveriges största bibliotek. På senare år har denna statliga myndighet även ansvar för att samla in audiovisuella medier.

Statligt byggnadsminne

De samlingar som Kungliga biblioteket innehar är tillgängliga för alla men verksamheten riktar sig främst till forskare. Material får inte lånas hem utan var och en måste studera dessa på plats. Allting finns inte tillgängligt på hyllor i allmänna utrymmen utan måste beställas fram i förväg. De flyttade in i byggnaden i Humlegården under 1800-talets slut och Kungliga biblioteket har utsetts till statligt byggnadsminne sedan 1935. I storlek vad antalet besökare beträffar kan kanske Stockholms universitetsbibliotek konkurrera. Det är landets största forskningsbibliotek med över en och en halv miljoner besökare årligen.

Hur är klassifikationssystemet indelat?

Böcker och litteratur är ett vida brett ämne som kräver systematisering. I Sverige används SAB vilket uttyds som ”Sveriges Allmänna Biblioteksförening”. Systemet indelar böckerna i olika kategorier och varje sådan får en bokstav, en versal som beteckning.

Exempelvis K står för historia, T för matematik, H för skönlitteratur och så vidare. Det verkar ganska enkelt men inom varje sådant område finns ytterligare ett antal förgreningar och dessa måste då särskiljas. Underkategorierna betecknas även de med bokstäver men då gemena. Därtill kommer indelningstecken som kolon, komma med flera. Exempelvis beskrivs geografiska delar med ett bindestreck, som i ett specifikt fall kan se ut så här: Ab-c Bibliotek : Sverige eller Qaea-j Penningväsen : Frankrike.

Övergång

Nästan hela alfabetet används utom Å och Ö, vilket ger hela 25 kategorier i vårt svenska klassificeringssystem. Men även systemet Dewey används inom landet och Svensk Biblioteksförening överväger en övergång till detta. Utvecklingsrådet anser att det ska genomföras då det långsiktigt inte finns några skäl att ett litet land som Sverige håller och sköter ett eget system. De två systemen betecknas som hierarkiska men innehåller dock både hierarkiska och facetterade element. Man kan kalla det för ett centralstyrt system men facetterad innebär i princip större spridning.