Förr i tiden ansågs lägre stående folk att inte ha förståndsgåvor som den högre, det vill säga adeln. Eftersom de var den senare som menade detta kunde det bli svårt att övertyga om motsatsen. Att kunna läsa och skriva var helt inte något som dessa bönder, fiskare och annat ”löst” folk behövde.
Av den anledningen var det långt in på 1800-talet som motståndet till anläggande av folkbibliotek fanns kvar. I en förordning av 1842 slutligen, föreskrevs skyldighet för prästerskapet att uppmuntra till inrättande av bibliotek i socknarna ”för underhållande av de i skolan förvärvade kunskaper och synnerligen för befrämjandet av en sann kristelig bildning”.
Folkbiblioteket
Inte många år senare fanns över tusen bibliotek i landet. Dock hade det redan år 1800, som kan beläggas i bevarad skrift, ett bibliotek av det som senare kallades folkbibliotek, anordnats i Småland, närmare bestämt i Lekeryds socken. Det dröjde dock fram till 1929 innan bestämmelse om startande av större bibliotek infördes. Året efter inrättades centralbibliotek, det som idag kallas Stadsbibliotek, i Malmö och Karlstad samt året därefter Eskilstuna och Luleå. Dock hade redan 1926, Linköping ett sådant som kunde liknas vid stadsbibliotek med dess stifts- och landsbibliotek.
Biblioteket enligt lag tar in och arkiverar allt tryckt material som ges ut i Sverige. Detta har denna institution sysslat med sedan 1661 vilket innebär att det idag inrymmer cirka 18 miljoner objekt. Därmed kan Kungliga biblioteket utnämnas till Sveriges största bibliotek. På senare år har denna statliga myndighet även ansvar för att samla in audiovisuella medier.
Exempelvis K står för historia, T för matematik, H för skönlitteratur och så vidare. Det verkar ganska enkelt men inom varje sådant område finns ytterligare ett antal förgreningar och dessa måste då särskiljas. Underkategorierna betecknas även de med bokstäver men då gemena. Därtill kommer indelningstecken som kolon, komma med flera. Exempelvis beskrivs geografiska delar med ett bindestreck, som i ett specifikt fall kan se ut så här: Ab-c Bibliotek : Sverige eller Qaea-j Penningväsen : Frankrike.
Förutom juridiska regelverk finns i första hand två böcker om upphandling att läsa: ”Vinnande anbud – Så lyckas du i offentliga upphandlingar” och ”Strategisk offentlig upphandling”. Båda har skrivits av Magnus Josephson. Boken ”Vinnande anbud” ger den som skall ge sig in i anbudsgivning inte bara råd utan talar även om hur man ska bära sig åt. Vill man ta hem affären så bör man studera denna bok som bygger på verkliga fall med vinnande metoder.”Strategisk offentlig upphandling” beskriver de delar av verksamheten som behöver penetreras för att de mål som satts upp skall uppnås. Författaren menar att det offentliga idag ägnar sig åt förvaltning, men att man bör organisera sig så att verksamheten kan utvecklas och gå framåt. Hur man gör detta får man svar på om man läser Magnus Josephsons bok.
Svar: Böckerna om Harry Potter är skrivna av den brittiska författaren J.K. Rowling. J.K. står för Joanne Kathleen men hennes riktiga namn är egentligen kort och gott bara Joanne Rowling. Anledningen till att hon är känd världen över som J.K. Rowling är att hennes bokförlag, Bloomsbury, inför publiceringen av den första boken i Harry Potter-serien, ”De vises sten”, rådde henne att publicera boken under en pseudonym. Anledningen till detta var att man från Bloomsbury trodde att boken skulle sälja avsevärt mycket mindre om det för köparna framgick att det var en kvinnlig författare.Rowling valde då namnet Kathleen att stå för bokstaven K, men faktum är att detta aldrig varit del av hennes riktig namn. Namnet tog hon från sin älskade farmor. Faktum är att hon nu inte heller per definition heter Rowling. När hon gifte sig med sin nuvarande man Neil Murray, så tog hon hans efternamn. Dock så är hennes skrivarnamn fortfarande J.K. Rowling – även om hon till sin senaste bok gav ut den under pseudonymen Robert Galbraith.