När en graviditet börjar närma sig sitt slut är den vanligt på många håll att anordna en babyshower för den blivande mamman. Men hur skapades egentligen denna tradition?Att fira att ett barn ska födas är knappast något nytt. I antika Egypten och Grekland hade man sina egna traditioner kring detta. Det mesta av firandet kom dock när barnet väl hade fötts och inkluderade då aktiviteter som besök till tempel och festivaler där barnet blev namngivet. Firanden kunde pågå upp till tio dagar efter barnet fötts och medan den nya mamman inte fick några presenter var det sedvanligt att hedra en gud eller gudinna som förknippades med barnafödsel med gåvor.Under medeltiden firade man inte så mycket mamman utan gud. Det huvudsakliga firandet kom i formen av ett kristet dop och hölls oftast redan dagen efter födseln. Mamman fick dock inte närvara då tradition krävde att hon isolerade sig själv i 40 dagar efter födseln. Under dopet förlitade sig mamman på gudföräldrar, som spelade en central roll i barnets liv. Gudföräldrar gav ofta gåvor av silver till barnet.Under renässansen fick mamman dock sin tid i rampljuset då både barn och mamman hedrades. Det var vanligt att familj och vänner gav gåvor som mad, kläder och passande nog för renässanstiden, även tavlor. Man gav ofta den nya mamman en träskål där man skrev eller ristade in lyckönskningar till hela familjen.Under den viktorianska tiden skedde ytterligare utveckling av denna tradition. Nu hade det på många håll börja ses om opassande för gravida kvinnor att synas offentligt. Men när barnet väl hade fötts var det vanligt att hålla en tebjudning i mammans ära. Denna tradition fortsatte ända in på det tidiga 1900-talet innan den förvandlades till den mer moderna babyshowern vi känner igen idag.